Håller på att läsa en bok om synkronicitet. Ni vet när saker och ting händer och det inte beror på slumpen, som man kanske tror. Jag tror inte på slumpar utan att saker händer på grund av att man öppnat upp sinnet och låter dem hända.

Vi är just nu på gång in i ett projekt med vår verksamhet och det verkar också som vi är inne i ett "flow". Saker poppar upp och personer poppar upp på det mest märkliga sätt. Jag berättar mer när vi kommit längre fram.

C G Jung har skrivit ett arbete om "Synkronicitet - en icke-kausal förenande princip" där han beskriver synkronicitet som "ett meningsfullt sammanfallande av två eller flera händelser där någonting annat än slumpen är inblandat". Spännande eller hur?

Jag har ofta funderat över personer jag mött och saker som hänt sedan vi köpte vår första häst. Hur det ena leder till det andra. Jag har blivit homeopat, vi har upptäckt Spanien och PRE-hästarna. Allt beror på dessa "slumpar" som ju inte finns. Jag kan rada upp hur många händelser som helst.

Rallylydnadskursen hade avslutning idag och det var action på gården. De hade tävling, men tyvärr hann jag inte titta idag, eftersom jag hade fullt upp med pappersfördelning till veterinären i stallet.

Det var en mycket trevlig stämning och verkligen full fart överallt. Det goda vädret hjälpte förstås till.

Lite lustigt att hundarna var i ridhuset och hästarna i stallet.

Nobleza ligger och äter och tar livet med ro.

Det har varit en väldans trevlig dag idag. Alla hästar blev godkända vid avelsvärderingen och vädret var kanon. Det gick t o m att sitta ute och fika.

Spanska delegaten/veterinären heter Carmen Saavedra.

Det är alltid trevligt att träffa andra PRE-människor/uppfödare och spännande att se så många hästar samlade. I Spanien samlar man inte ihop ett gäng som vi gör i Norden, utan där åker delegaten ut till stuteriet för en häst om så önskas. Carmen tyckte att vårt system var mycket bättre och ska förseslå det när hon kommer hem. Hon tyckte att alla hästar här var mycket välhanterade och rena och fina. Inte alls hennes erfarenhet i Spanien, tyvärr. Där kan man plocka fram en mager och smutsig häst till värdering. Vi får vara stolta över vad vi åstadkommit i de nordliga länderna!Tänk att vi är bättre än moderlandet...
Carmen var i Stockholm igår och fick uppleva 15 cm snö och kallt. Hon var van vid 20 gr varmt hemifrån! Jag tror hon tyckte Skåne var ganska OK, även om det var kallare inne i stallet än ute vid fikabordret på gårdsplanen. Detta var hennes första besök i Sverige.

Igår kväll lyckades vi beställa en räkmacka innan köket stängde på Marina Plaza. Denna macka var en exotisk upplevelse för Carmen och det var första gången någonsin hon hade ätit en sådan. Trevligt när man kan ge någon en ny upplevelse. Riktigt god var den också, som tur var.

Vår Alissa har blivit en stor flicka, precis som vi har tyckt. Hon mättes till 159 cm och jag tror att hon kommer att växa ytterligare någon cm. Det är inte så dumt att vänta med avelsvärderingen tills de är 4-5 år. Som 3-åringar är de ganska "ofärdiga". Eftersom vi inte betäckte ifjol så spelade det ju ingen roll för den sakens skull heller.

Ni får njuta av några foton från dagen. Linda med sin hingst Jabeque, Lena med Bienvenido XXIX (utomhus), Carina med Nefertite (täcke på) och lite pappersexercis i stallet. "Flickan" är Carmen.

Imorgon ska vi avelsvärdera Alissa. Den spanska delegaten som sköter värderingen anländer ikväll och vi ska hämta upp henne vid flygplatsen i Ängelholm. Hon bor på hotell i Helsingborg och vi ska försöka hitta en restaurang som har köket öppet efter kl 21-22. Helsingborg är inte Spanien precis där man inte går ut förrän efter 22.

Det kommer ca 10 hästar hit för avelsvärdering. Det är en ganska ointressant tillställning. Hästarna står i stallgången och blir mätta och ibland vill delegaten även se dem i skritt och trav. Allt är klart på 10-15 minuter.
Ett sto ska vara minst 150 cm och en hingst 153 cm i mankhöjd. Man mäter också knä, bålomfång och lite annat. Men det är inte poängbedömning nu längre och gångarterna bedöms inte.

Det som är diskvalificerande är fallen mankam, testikelfel eller att hästen är för liten. Vill man har mer kvalitet på bedömningen måste man gå till nästa steg "Reproductor Calificado" då ska hästen bl a friröntgas, spermakvaliteten kollas och stoets reproduktionsorgan kollas. Stoet ska också vara dräktigt eller ha fått ett föl.
Det är tribunal på tre personer som gör dennna bedömning och det är en ganska kostsam historia. Den görs i nuläget inte utanför Spanien.

Vill man ta semin till ett PRE-sto måste hingsten vara "Reproductor Calificado". Det är väldigt bra att det finns kvalitetskoll, eftersom en hingst kan får så många avkommor. Speciellt om semin används. Det kan bli många föl av dålig kvalitet som hinner födas om det inte finns en spärr någonstans.

Det ska bli trevligt att se så många PRE imorgon och det kommer ett gäng ända från Göteborg.

Hela förmiddagen gick åt till möte med vår coach från Exportrådet. Nu var det dags att grilla våra affärsidéer igen inför kursen i nästa vecka.

Vi har digra hemläxor att ta oss genom till varje kursdag i Helsingborg.

Coachen Gösta är en väldigt entusiasmerande person och han får oss verkligen att se nya möjligheter och att plocka fram sådant som vi själv ser som självklarheter i verksamheten. Det är lätt att missa alla de viktiga "mjuka värdena".

Vi pratar mycket om vår etik och filosofi. Varken Kenneth eller jag är "hästmänniskor" sedan barnsben utan vi kommer från den akademiska sidan och affärsvärlden in i denna spännande bransch. Det gör förstås att vi har mycket med oss när det gäller ekonomi och marknadsföring och vi ser antagligen också hästbranschen med andra ögon. Vi har inga förutfattade meningar om någonting, varken vad gäller träning eller hästhållning utan vi har helt utgått från vår dröm om hur man kan leva med dessa fantastiska djur.

Den grundfilosofi vi har genomsyrar allt vi gör och det känns som ett privilegium att få jobba på detta sätt. Vi säljer bara hästar vi själva skulle vilja äga, vi hyr inte ut vår kursanläggning till någon som inte har ett bra "djuröga", vi tar bara in instruktörer som har samma filosofi osv.

Vi köpte vår gård för att förverkliga en livsdröm och det känns som att vi är på väg att lyckas.

Jag fick dessutom lämnat med en burk homeopatpiller till Gösta, för hans allergi. Hans snuva släppte direkt efter två små magiska piller. Denna gången var det inte hästarnas fel utan troligen att våren är på väg. Vi får prova "djurvarianten" också så kan vi nog valla in honom i stallet en gång till. Till hans "haven of tranquility".

Idag har jag varit i Helsingborg på Feldenkraislektion. Det är såå behagligt. Den stackars "misshandlade" stallkroppen får slappna av och kanske också bli lite mer funktionsduglig.

Kycklingen heter Robin är två dagar gammal och bor hos Cilla. Jag kunde inte motstå att dela med mig av detta gulliga foto.

Alissa var ett vackert barn redan när hon föddes. Alla föl Aguila fått, förutom Figaro, har varit väldigt reserverade när de föddes. Alissa ville inte komma fram till oss förrän hon var några veckor, men sedan har hon blivit desto mer social. Nu är hon den mest nyfikna av dem alla.

Hon var grymt envis och det är hon nog fortfarande om jag ska vara ärlig.

Hon hade mycket bestämda åsikter om att lastas t ex. Fyra personer försökte lyfta in henne och det gick bara inte. Då var hon någon månad gammal. Först som 2-åring löste vi problemet. Eller rättare sagt vi gjorde några försök när hon var ett år och hon var lika omöjlig då. Sedan bestämde vi oss när hon var två att nu skulle det bara gå och det gjorde det. När vi fått in henne åkte vi direkt till ett Championat, där hon skötte sig mycket bra, och så hoppades vi att hon skulle gå med på att åka hem igen. Det gjorde hon som tur var.

Men som alla hästar med mycket karaktär har hon en fantastisk utstrålning och är den som man lägger märke till när vi har evenemang här hos oss. Hon verkar dessutom gilla att visa upp sig.

Hon fyller fyra i år och vi valde att inte betäcka henne förra året. Vi har blandade erfarenheter av att betäcka treåringar. Det är stressande för en så ung häst. Det är ny miljö, många nya hästar, resor, undersökningar osv. Det är inte riktigt värt det. Vi använder fryst semin och det blir för många risker, både för häst och för plånbok.

Alissa har varit med på en kurs i Akademisk ridkonst och hon var mycket duktig. Långt över förväntan faktiskt. Skötte sig exemplariskt och sökte sig framåt-nedåt i skritt och trav. Gjorde någon galoppfattning på volt dessutom. Klarade av att göra fina halter ute på voltspåret och jag var mäkta imponerad. Kenneth var hennes förare på kursen och det var hans första kurs också. Två blinda som leder varandra fick så bra resultat!

Där har vi styrkan hos rasen. De är så lättlärda. Det är lätt att begära för mycket för tidigt. Men det är ju också det som gör att de är så himla trevliga att jobba med.

Detta mäktiga temperament och ändå så snälla. Man känner hur energin pulserar och ändå är de fullt kontrollerbara. Dessa spanska utbrott, som de kan få, på slakt grimskaft. Helt otroligt!