Långfredagen är inte så dum trots allt. Solen strålar och nu tänker vi ta oss en sillbit och kanske en snaps... Vi får hålla oss nyktra i kväll om vi eventuellt ska till och föla.

Jag missade farfars påskbjudning igår. Kenneth fick åka själv om i fall Ninfa skulle behaga leverera. Men det gjorde hon förstås inte. Så där satt jag i min ensamhet och tittade på en DVD. "Stand by me". Hyfsat bra film. Men det hade varit ännu bättre med lite trevlig släktsamvaro.

Jag håller på att koka "batikägg". Ägg som jag lagt blommor och blader på och sedan snurrat in i en nylonstrumpa. Nu kokar de ihop med lökskal. Får lägga in ett foto om de blir fina.

Eddie fick komma hem och vi är så evigt tacksamma om vi får en sommar tillsammans. Hans njurar är dåliga, men veterinären var förbluffad över hur pigg han är. Han hade kelat med alla och pratat och ätit som en häst, sa hon. Jag tror hon förstod att vi vill ge honom en chans till.

Han har en urinvägsinfektion och det gör förstås inte saken bättre. Lite så här med facit i hand, kan jag ju undra över varför det inte togs urinprov på honom vid tidigare besök...Jag är mycket tacksam över den förstående och trevliga veterinär vi fick hjälp av på Din Veterinär på Väla. Ja, alla är mycket bra på den kliniken!!

Jag har behandlat honom med homeopati och då har jag bara gissat att det var njurar och kanske urinvägarna. Han har blivit piggare efter mina piller, men jag ville ha bekräftat det jag trodde innan jag fortsatte. Så nu kör jag igång igen. Han får pencillin också, men urinprovet ska labtestas först.

Lite lustigt också att de inte tror att jag har koll på om han kräker eller hur mycket han dricker bara för att han är stallkatt. De skulle bara veta vilket "first class hotel" våra stallisar lever på.

Estela har också blivit mycket bättre. Hon får också mina piller så att hon sinar. Det var visst tveksamt vad Hippotrim gör, men nu får vi fortsätta med det några dagar. Annars kan de elaka bakterierna ta över helt, när vi dödat några av de mindre elaka. Ja, jag säger då det. Men några dagar med antibiotika ska hon väl tåla. Våra pållar är ju inte precis övermedicinerade annars.

Tacksam att Eddie är försäkrad. Han har "kostat" Agria 8000:- eller något sådant.

Men vi är ingen stor försäkringsbörda utan har självriskrabatt på de flesta av våra djur.

Jag har Virkonskurat Ninfas box, tömt bädden och lagt in spån och massor med ren fin halm. Så nu är det klarat att "bebba". Virkon är toppen! Tror jag ska köra det inne i huset också. Cilitbang släng dig i väggen. Fram för mer Virkon till folket!

Så nu ska jag "hålla" Påsk och med Eddie (i sin glans dagar) framför påskkransen så önskar jag er en trevlig Skärtorsdagskväll.

Prognosen för Eddie är inte så god. Han fick stanna kvar över natten hos veterinären och så ska de ultraljuda hans njurar imorgon. De hittade nu en urinvägsinfektion och den kan bidra till hans tillstånd. Men frågan är om det är det som är grundproblemet, eller om njurarna är slut.

Usch, jag är så ledsen, så ledsen. Har mycket svårt att tänka mig gården utan vår Eddie.

Estelas feber har gått ner till normal nivå idag. Fortfarande svullen och öm. Nu har hon god aptit igen och kommer kanske att må ännu bättre när hon får komma ut i hagen.

Vi fick regn inatt och allt är tvättat och fräscht. Härligt, nu kommer växtligheten att explodera med den här goa värmen som vi har.

Igår var jag hos frissan och piggade sedan upp garderoben, som behövde ett färglyft. Nu har jag hittat fina toppar i alla regnbågens färger. Fin ska jag bli!

När jag kom hem hade Estela svullet juver och feber. Jag lyckades mjölka ur lite, men inte tillräckligt. Hon hade ont och tyckte idén med att mjölkas var helt onödig. Hon går fortfarande med sitt fjolårsföl, men har inte låtit henne dia heller, givetvis. Jaha, när vi trodde att avvänjningen hade gått så bra så smäller det här till.

Hon fick Hippotrim igår kväll och nu verkar hon piggare. Hon äter i alla fall, så vi får hoppas att det vänt. Jag ska ut och prova att mjölka ur igen. Får väl ge Finadyne om hon har lika ont idag.

Det blev ett rörigt slut på gårdagen och därför inget bloggskrivande.

Jag fortsätter att sprida nyttan med att ha katt...

Detta är Tiger. Helbror till Putte. Tiger är den ordentliga, lugna varianten och Putte är den busiga, alltid lika glada och alltid lika hungriga. Den som gärna äter ur munnen på folk, om de inte är snabba nog när de ger honom till exempel ostbitar.

Tiger tigger sällan och är betydligt mera sansad i sitt uppträdande.

Tiger hjälper till med utsläpp av hästar om det är fint väder. Det går till så att han springer fram och tillbaka mellan stall och hage tillsammans med oss. Han kastar sig framför våra fötter, slänger upp magen i vädret och ska bli klappad. När den ena av oss klappar honom går den andra av oss iväg en bit. Tiger reser sig då, galopperar iväg framför denna person och samma procedur upprepar sig. Det tar alltså ganska lång tid att ta ut hästarna med hans hjälp.

Ibland när han blir riktigt i gasen, leker han vildkatt. Då springer han på sned och så ger han upp vilda tjut och blir helnöjd om vi spelar förskräckta.

Ja, ni förstår väl att man inte kan leva utan katt? 

Nu är kameran uppriggad i stallet vid Ninfas box. Vi har inte börjat vaka än. Hon är ju beräknad den 18:e, så vi hoppas få ytterligare några nätters sömn.

Jag köpte en jättebra nappflaska förra året och vi fick använding av den dessutom. I Nordpost katalog hittade jag denna mycket bra sak. De flesta nappflaskor kräver att fölet/kalven/lammet suger, men denna funkar så att om man trycker på nappen så sprutar det ut mjölk. Mycket bra! Om ett föl är svagt och inte vill dricka, så är det förstås också vanligt att sugreflexen är svag och då är den här nappen perfekt. Det är ett stort handtag i flaskan så man kan stå bakom fölets rumpa och ha fölet vänt mot juvret så att de förknippar mamman med mjölken.

Nobleza föddes en vecka tidigt, vilket ju i och för sig inte spelar någon större roll. Men hon hade inte en susning om vad man skulle göra med mammas tuttar. Hon ställde sig vid juvret utan att suga. Hon buffade och grejade, men sög inte. Ni som haft föl och vet att råmjölken är livsviktig och att man bara har några timmar på sig, vet ju hur svettigt det blir när fölet inte dricker.

Vi fick mjölka ur och nappa henne. Estela var förstföderska, men så duktig, och stod tålmodigt och lät mig dra och böka med hennes spända juver.

Hålet i flaskan är så stort att man kan mjölka direkt ner i den och får man sedan i fölet lite mjölk så brukar det lösa sig. Så även i detta fallet. När hon fick smak på mjölken så började hon aktivt söka och efter ett par timmar även att suga.
Tusan så svettig man är då! Fölet ångar av värme, boxen är dyblöt, man själv genomtrött av nattvak och allt är rörigt.
Det smakar rysligt gott med en kopp och en macka sedan! Och inte minst en dusch...

Oj, idag var det friska vindar i Helsingborg. Vi trampade alla trappstegen upp i topp på Kärnan. 34,15 meter upp i luften. Utsikten är "hänförande" och det är lätt att förstå valet av plats för en befästning.

Luther smet ut ur sin lilla låda i garderoben igår och en rabatt blev ogräsrensad plus en bit av singelgången. Det går ju ganska fort bara man sätter igång... Det är startsträckan som kan bli så gräsligt lång.

Rådjuren äter ohämmat på mina penséer och tulpaner och avenbokshäck. Nu har jag rört ihop en gegga av blodmjöl, ammoniak och vatten och låtit oasis suga upp denna illaluktande sörja. Dessa oasisbitar, med en kruka över sig, är nu utplacerade i alla rabatter. Det verkar som det hjälper mot närgångna rådjur. Än så länge...De vänjer väl sig vid doften snart.

Eddie är lite skruttig igen. Jag får åka iväg till veterinären och kolla om det behövs mer antibiotika, tyvärr. Han ville inte äta och blev återigen mager. Nu har jag köpt kattungemat och det var smaskens! Han fyllde ut direkt och blev genast piggare. Men det är ändå bäst att kolla. Han har aldrig varit kinkig med maten tidigare och han låter lite täppt i näsan när han äter. Ja, dessa små djur.