Dula verkar inte riktigt ha fått ordning på hormonerna efter fölningen. Igår var första dagen alla hästarna gick i samma hage. Vi flyttar runt lite efter gräsmängd.

Dula bestämde då att åringarna och Alissa skulle få vara 25 m ifrån henne om de inte tittade på henne. Råkade de snegla på henne jagade hon runt dem som en idiot. Sedan utökades avståndet till 50 m och samma procedur upprepades. Till slut gällde avståndet hela hagens bredd och då var det rörigt för alla.

Estela ville inte ha sin fjolårsavkomma nära sig och jagade henne. Ja, kära nån. Dula fick då gå i egen hage resten av dagen.

Idag gick det hyfsat ett tag, men sedan började cirkusen igen och då fick åringarna inte stå på andra sidan staketet heller (de är nu i egen hage igen).

Så nu är Dula i egen hage igen och får stå där tills hon lugnat ner sig. Hon som annars är den absolut snällaste varelse, helt utan tendenser att jaga andra hästar. Dessa hormoner, de kan då ställa till det! 

Foton togs innan stormen bröt ut. 

Våra klängrosor har förvandlats till hängrosor, eftersom jag aldrig får satt upp de där spaljéerna. Vackert såhär också, men det hade nog varit finare med dem i upprätt läge. Doftar gott gör det om dem även i hängande...

Druvorna ska bli gott vin till hösten, eller kanske inte. Större än så här har de inte blivit något år än och stocken är 4 år gammal. Vet inte vad jag gör för fel. Kanske är det vädret?

Mitt i alla hängande rosor finns också clematis av olika slag.

Varför tillverkas man med 25 cm för kort hals???

När man ser de här två stollepellarna förstår man att föl behöver andra föl att inspireras av och att leka med. Mammor är TRÅKIGA!!

Idag känns det lite som semester. Vi har haft kaffegäst på förmiddagen och suttit under päronträdet och pratat och haft trevligt. Sedan packade maken och jag iväg oss till Söderåsens Golfklubb (utan klubbor, för allt i världen) och käkade lunch. Mycket behaglig tillvaro. 

Under tiden vi roar oss plastar grannen vårt hösilage.
Kan det bli bättre?

Capitano blev tossigt glad när han fick flickbesök i hagen. 

En videosnutt på vårt minsta lilla stjärnskott. Otroligt spansk i sina rörelser och som en liten karamell. (En av halvbröderna till den vita hingsten, Fuego XII).

Han står under magen på Dula och halvsover. Bra att ha mamma som paraply eller solparasoll...

Men, men han blir nog stor han också.

Här är den berömde OS-halvbrodern till våra tre småttingar, Rombo, Capitano och Nobleza.

Inte så pjåkig kille väl?

Det var sent igår när jag bloggade och Sarah heter Zarah, kom jag på lite senare och när datorn var avstängd. Måste ju rätta detta innan "någon annan" retar upp sig på min dåliga staving.
Förhoppningsvis finns det en video med sång här också. Min dator är utan högtalare så jag har ingen aning om vad jag lagt in här... Hm, lite riskabelt.

Sången ligger i linje mned Ingelas "ridsång".

Jag sitter med mina kräftfärgade överarmar och ojar mig över solen. Som tur var hade jag en kylande och läkande gelé hemma och den användes flitigt sent igår kväll. Hur dum får man vara... Men jag tycker att jag är ju ute från morgon till kväll och borde tåla lite bestrålning. Måste varit ovanligt tunt ozonlager vid Krapperup.

Strunt samma, så trevligt som vi hade det var det väl värt lite flagande hud framöver.