Här är ett litet klipp jag hittade i mina gömmor. Det är min första lektion i lång tygel och det är Alexandras ponny Daniella, som jag får låna. Det är inte så lätt som det ser ut, eftersom man inte har någon sorts inspänning och ingen gjord som håller tyglarna på plats. Det ska vara som att rida fast man går bakom.

Vi blev riktigt duktiga med tiden. Fick till öppna och sluta hur fint som helst.

Hon var så otroligt känslig och trevlig att jobba med och de lädertömmar jag använde här var alldeles för tunga. Hon blev irriterad av tyngden i dem.

Jag använde sedan vanliga tunna tyglar och det blev mycket, mycket bättre. Jag gick också närmare henne. Bäst är att vara alldeles bakom rumpan. Det är så trevligt sätt att arbeta hästen och vilken motion man får själv!

Igår hade vi hovslagaren/verkaren hos oss och hon fixade alla 10 hästarna. Min kropp är slut idag efter en hel dag i stallet. Jag tvingade Ami till att ta en fikapaus i alla fall. Hon är strong hon som orkar.

Småkillarna har regrederat till en månads ålder när de fick egen box. Eller egentligen är det Rombo som blivit bebis igen. Han kunde inte lyfta fötterna utan att ramla när vi delade mamma och honom. Nu går det bra, men att stå i gången alldeles ensam det krävde en slurk mjölk först. Tja inte mycket att bråka om utan det var bara att öppna grinden till mamma så han fick sig ett litet snutt. Sedan gick verkningen som en dans...

Alla uppförde sig mycket bra och hovarna blev fina. Snön är ju bara toppen! Vi kunde släppa ut alla i hagarna någon timma och sedan ta in dem rena och fina. Normalt vid denna årstiden får de stå inne annars är det liksom inte möjligt att få dem rena nog för att vilja hålla i benen.