Jippi, Kenneth har lyckats få igång vår traktor och putsar nu hagarna så det ryker (bokstavligt talat). Jag har lidit när jag tittat på våra slarviga beteshagar, men nu ska det bli fint igen.
Något klokt Bent-ord på vägen. Han pratade om att man inte ska välja en häst med annorlunda energi mot vad man själv har. D v s drömmen om en svart hingst när man själv är en liten grå mus är inte så klok. Det blir troligen den svarta hingsten som råder på ridturerna.
När vi säljer föl så möter vi oftast inte dessa problem, men nu när vi har vuxna ridna hästar till salu så blir det ganska uppenbart att det finns en hel del små möss som vill ha svarta hingstar. Jag hoppas för alla mössens skull att de träffar seriösa försäljare som kan guida dem en bit på vägen.
En annan sak vi filosoferade över var vägen mot målet. Att klättra för fort uppför en bergvägg kan få till följd att man trillar över kanten när man kommer upp. Det är bättre att klättra en bit, sätta sig och njuta av utsikten och sedan avverka en liten bit till, sätta sig och njuta igen osv, osv.
Samma är det inom ridningen. Har man för bråttom får man ofta börja om från början, om man överlevt fallet från bergskanten vill säga.
Lev väl! Nu ska jag ut och kolla vår nyklippta hage.
Kryddan
27 juli 2010 17:34
Grå möss? Ja det var ju också en liknelse... Då är jag nog mer en tiger i så fall.
Håller med om det där att man skall ta sig tid att njuta av det man har uppnått och inte bara vilja ha mer hela tiden. Det är oerhört irriterande när man rider för någon och är störtnöjd och instruktören bara vill ha mer hela tiden. Varför kan man inte bara få njuta av en underbar ridtur? Vissa personer kanske tror att dom måste ge valuta för pengarna genom att bara kräva och kräva, jag tycker att någon gång så måste man bli nöjd också. Tack o lov så är inte alla tränare på det sättet men det finns många sådana.
Fram för mer nöjda ryttare!
Hej hopp! Kryddan
Kerstin
28 juli 2010 12:27
Det var kloka ord!
Men Ann-Britt, nu funderar jag igen,,, ett svart sto, inte ungt, ganska litet Pre-sto, det är på min önskelista...
Fast det är egentligen vår kära Myrra-mamma (connemara) som jag beskriver. Jag saknar henne så mycket, hon for till de evigt gröna ängarna förra veckan. Myrra var liten, vacker, nattsvart och med drottninglik hållning och hon höll koll på alla små busfrön i hagen.
Men det är säkert bäst att sörja och sakna först innan man försöker hitta en ersättare...
Gamla, erfarna ston har ett alldeles särskilt värde.
Charlie
28 juli 2010 13:50
Fast nog kunde det finnas någon artigare liknelse än just "grå mus"!
Vänligen
Charlie
Ann-Britt
28 juli 2010 19:20
Charlie. Jag tycker grå möss är väldigt söta, och det var nog inte någon negativ liknelse som var tänkt.
Kerstin. Så tråkigt med Myrra. Jo, man ska nog vänta ett tag. Fast sedan vet jag ett litet svart sto, inte ungt om du vill...
Kryddan. Tigrar ska nog ha svarta hingstar!
http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se