Jag har fått ett par kommentarer där ni undrar hur länge Bianca är riden. På filmen från igår tror jag hon är riden knappt en månad. (Jag fick besked från Veronica att det är fjärde gången hon sitter på Bianca på videon!! Helt otroligt, eller hur?)

Veronica säger att Bianca var den lättaste häst hon någonsin ridit in. Hon bara gjorde allt rätt och det gick på ett par veckor.

Hon har himla fin kroppskontroll och det underlättar förstås. Jag har märkt det när jag gjort TTEAM-arbete med henne. Dessutom är hon som en gummiboll, mjuk och rörlig.

Jag har redan drömt om vem som ska bli hennes nya ägare och nu ska jag bara få den personen att inse detta faktum och ge med sig. Det är en person som jag tycker är värd en riktigt, riktigt trevlig och snäll häst utan fysiska eller psykiska problem.

Vi har tagit in hästarna på dagarna p g a värmen. De har varit helt genomsvettiga och verkligen behövt komma in och svalka sig. Igår fick jag svampa av dem dessutom.

Nu ska jag gå ut och verka Alissas hovar. Lite behagligare temperatur just för tillfället, efter en liten regnskur. Åska är utlovat och det har varit världens oväder i Danmark. Men jag tror inte det kommer över oss. Det ljusnar redan och det kom nog bara ett par mm regn.

Bianca-loppan i ridet skick. Fina, goa tösen.

både ute och på bloggen. Jag surfade runt lite och stal en bild på Figaro hos Lotta.

Visst är han fin?

Detta är samma kille som ettåring och här har de precis blivit släppta i det som skulle bli deras lösdriftshage några år framöver.

Idag var det min tur att kalasa. Det känns som 18 fortfarande inuti, men utanpå talar sanningen sitt klara språk.

När jag såg Allsång på Skansen i tisdags och såg Mikael Wiehe så funderade jag på om jag också möjligtvis kunde ha åldrats. Han spelade i Hoola Bandoola Band när jag gick på min första skoldans och mötte min första pojkvän och han ser absolut äldre ut än jag, hm (året var 1973). Det är han också i och för sig (5 år), men sången var mycket fin tycker jag så nu strör jag lite kärlek över mina läsare

och fortsätter kalasa. 

Vi firade stans mest vitala och glada 85-åring igår kväll genom att bjuda ut farfar på Pålsjökrog. Det blev mat där och sedan hade farfar bakat jordgubbstårta som vi avnjöt hemma hos en av hans söner.

Kvällen avslutades vid 03-tiden och vi satt ute fram tills dess på deras balkong och beundrade sundet och förundrades över den fantastiska värmen. Nu är Sverige gott att bo i.

Pållarna har fått komma in i stallet några timmar för en liten avsvalkning. Risken för solsting är stor idag med 31-32 graders värme och vindstilla. Men jag klagar INTE.

Dula är kvar hos sin kille och hon/hennes föl blir en dyr affär i år igen. Brunstcykeln är ur led och vi får väl se vad det blir av det hela. Ridhäst är nog hennes kommande roll i livet. Jag har låtit hennes man växa och snart viker den sig och hon ser lite mer normal ut. Det är inte vackert med stubbman på utväxt.

Ha en god helg!      

Den här filmen fårstår man nog bara om man är i min ålder och har skrivit vanligt skrivmaskin...men då är den hejdlöst rolig.

Jag har skrivit att jag är stomänniska, men se så fint en hingst kan ha det när han hamnar hos en hingstmänniska.

Detta är Kerstin (Finland) som äger vår avkomma Corredor. Här är hon ute och går med Corredor plus en unghingst till, Norrskens Taranis, samt väninna med fyra hundar och dotter på ponny.

Jag är nog ovanligt lättrörd idag och har gråtit floder av glädje när jag såg fotona. (Jag bölar fortfarande).

Ni som är uppfödare kan nog förstå min känsla när jag ser hur fint ett älskat litet föl har fått det när det lämnat vår gård.

Foton som dessa gör det lätt att sälja föl.

Här är hela gänget.

You made my day Kerstin!!

Jag fick meddelande från Norge igår att det går jättebra med Fuego och han är fullfjädrad ridhäst nu, 5 år gammal.

Lille Indio har fått en stoflock på Gotland och ser ut att trivas alldeles förträffligt. De vet inte om han fått kläm på det där med att betäcka, eller om han bara går och myser. Kanske han roar sig med damerna nattetid. Återstår att se om några månader.

Amorosa, också i Norge, väntar föl med en svart hingst.

Våra "barn" börjar bli stora.

En debattfilm från YouTube som jag såg på Facebook. Jag vet inte om allt är rätt och riktigt i filmen, men nog får man sig en tankeställare?

Nu har jag sett bettlöst ridna hästar med massor av spänningar och underhals, så jag tror inte bettet är det onda i all ridning.

Men det är ju illa nog även om bara lite av detta stämmer. Mitt hatobjekt nummer ett, "munstängaren", får sig också en släng av sleven i slutet av filmen.

Jag satt och tittade på Nevzorov-filmsnuttar också och de är ju ännu extremare. Jag har lite svårt för alla som blir så fanatiska oavsett vad det gäller, men visst finns det en del att inhämta där också.

Man får plocka russinen i de olika kakorna och göra sin egen lilla mix och använda en stor portion sunt bondförnuft!