Vi var lite stressade imorse när vi släppte ut och då brukar det förstås alltid bli något tok så att det tar längre tid än om man tar det lugnt. Ja, ni vet.

Jag släppte ut Estela och Cassiopeia och slängde bara grinden åt sidan när jag skulle ta av grimmorna. Då tyckte Futura att hon kunde gå ut och kolla om det hade börjat växa på vallen. Så hon promenerade lugnt och fint ut och började beta. Sedan började hon dra sig upp längs hagen och satte lite mer fart. Jag började gå efter henne och funderade på om jag bara skulle stanna och vänta tills hon vände och kom till mig. Men av någon anledning fortsatte jag att gå och tur var det. Vi har tre trådar i staketet och längst ner mot hörnet var två av de undre trådarna helt avslitna och hängde på ett långt stycke. Bara den övre var hel. Antagligen rådjur som fastnat i trådarna och haft sönder dem.

Vilken himla tur att Futura gick ut! Duktig tjej!

Vi skulle ner till Malmö och det hade ju varit muntert om våra by-grannar hade ringt och berättat att nio hästar var utanför hagen. Det finns en mening med allt (ibland).

Malmöbesöket var för att träffa tjejerna som gör layouten till vår bok (Katrins och min). Det är så kul att se hur den växer fram och jag tror den blir riktigt fin. En blädderbok om man inte vågar sig på mina recept. Och ni är så söta som skickat in önskerecept. Sötsaksmonster är ni visst också. Det är bara Katrin som är nyttig och önskat grönkålspajreceptet. Annars är det kakor på längden och tvären som ni vill ha.