Förra gången jag jobbade med Azora var det fullständig katastrof. Halsen var som ett S, ingen bjudning och inget annat stämde heller. Men det är ju bara att ta nya tag.

Ikväll var det hallelujastämning minsann. Hon var sååå fin. Vi provade t o m öppna. När jag skulle byta varv och bytte spöhand, ställde hon själv om och gjorde sig redo för andra varvet. Det här låter ju rörigt om man inte vet något om AR, men det får ni tåla. Annars blir det en lååång historia. Jag vill bara förmedla min euforiska känsla. Låt mig leva med den ett tag, för nästa gång kanske vi är tillbaka på ruta O igen he, he.

Här är hon, Azora den fina, för ett par år sedan.

 

Malin Johansson

9 januari 2013 08:28

Härligt, den känslan är euforisk!
Det hade varit kul att se dig rida på henne :-)
Azora är fin, är hon din ridhäst som du rider mest?

http://www.havrefallen.blogspot.com

Ann-Britt

9 januari 2013 12:51

Azora är inte inriden än. Det är det förberedande markarbetet jag håller på med.

 

Malin Johansson

10 januari 2013 07:35

Det kan vara nog så viktigt och härligt när det funkar :-)

http://www.havrefallen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...