Iklädd Bally-kängor, thermobyxor, vinterjacka, tre filtar och sittande på sittunderlag kastade jag mig i en skitig, i all hast ur stallet framplockad, Baden-Baden-stol. Aaaaah! äntligen.

Första tussilagon o krokusen.

Vintergäck och en liten Tigerkatt.

Kenneth planar ut hålen i hagen. Snart nog kan vi sprida gödning. Nu känns det faktiskt som våren kanske, kanske kommer ändå.

Inne är det tomt efter Gucci. Hon brukade alltid komma upp och väcka mig på morgonen och jag lyssnar fortfarande efter hennes tassande. Ingen som ligger hos oss i TV-soffan. Ingen som vill leka kurragömma med mig eller jaga mitt morgonrockssnöre. Kenneth är ganska kass på det faktiskt :-)

Vi funderar på om Putte och Tiger kan tänka sig ett pensionärsliv inne hos oss. De är 9 år och inte för att det kommer att skilja så speciellt mycket mot det liv de lever i stallet, med värmelampa osv, osv. Men vi kan ju skylla på det. Samtidigt får vi garanterat knäkatter och 100 % sällskap. Vi får väl prova. Problemet är att de är fullständigt ouppfostrade och tämligen hämningslösa i sin jakt på mat och kärlek. Det blir nog lite livat innan vi får dem att förstå spelreglerna i möblerade rum. Vi kan ju inte ha det så tomt i vårt hus!

Söta lilla Gucci vad du fyllde upp både vårt hus och våra liv.