"My horses understand me tolerably well; I converse with them at least four hours every day. They are strangers to bridle or saddle; they live in great amity with me, and friendship to each other."

Sagt av Jonathan Swift, 1667-1745, författare till Gullivers resor

Du som följt mig ett tag vet nog att jag hamnar i de här funderingarna då och då. Vad gör vi med våra älskade hästvänner, ska man stoppa en järnbit i munnen på dem, ska man överhuvudtaget rida dem osv, osv. Sedan kommer andra dagar när jag tycker det är självklart att vi ska rida dem osv, osv. Inte lätt det här. 

Men det faktum att jag vill vara deras vän och ledare utgår jag alltid ifrån. Och jag tror att man kan vara både vän och ledare samtidigt. 

Alla dessa funderingar gör också att jag aldrig kommer att bli någon "hästhandlare". Jag har haft sömnlösa nätter när vi haft en köpare, som jag varit tveksam till blir bra för hästen, och vänt och vridit på allt. Såhär kan man ju inte hålla på och samtidigt sälja en massa hästar. Då hade jag varit tvungen att tacka och ta emot och sälja.

Vilken tur att vi alla är olika annars hade inte många hästar bytt hem :-) Fast vi kanske inte hade haft 10 hästar i stallet heller :-))

Grabbarna Grus i kämpartagen.