Det var en höjdare att ha fått med dottern som partner till nya boken. Två som handlar, hittar på rätter, bollar idéer osv. Alexandra bakade urgoda pizzabullar till vårt utflyktstema och jag kunde gå ut och plocka in hästar i lugn och ro.

Det här blir kanon!

Den nya boken blir en bok om/med god mat för barn. Det måste ju gå att få barnen att tycka om grönsaker och att äta annat än fiskpinnar med makaroner.

Vår egen tös hade dyr smak som liten. Löjrom och hummer var smaskens t ex. De recepten tror jag inte vi ska ha med i boken...

Vi avnjöt en filé från en glad Linderödsgris igår ackompanjerat av ugnsrostade ekologiska lila morötter, gula morötter, vitlök och polkabetor. Man kan ju bli religiös för mindre :-) Vilket kött! Men så kostade det också en smärre förmögenhet. Jag blir allt mer övertygad om att köpa mindre mängd kött och då från glada djur som fått avsluta sina liv på ett värdigt sätt. Jag kan inte säga att jag riktigt vet hur det ska gå ihop rent logiskt, men jag vill inte vara utan kött.

Lyssnade på ett intressant program på P1 om djurhållning och slakt och det vänder sig i magen på mig när jag hör hur det i allmänhet går till på de stora slakterierna. Och jag förstår att det kostar mycket, mycket mer när slakten ska göras i det tempo som t ex Ängavallens.

Jag vill ha egna grisar, men Kenneth vägrar att äta dem. Han säger tvärnej, för han kan inte gå och klappa dem och sedan äta dem. Jag påstår att det har jag inget problem med.

Men vet hur det skulle bli. Gamla Knorrfia, 35 år och världens äldsta gris, går omkring på Gustavsborg med sina 38 kultingar 30-33 år gamla. För vi har ju aldrig klarat att skicka dem till slakt. Varför ska det vara så svårt när man börjar fundera lite djupare över saker och tings riktighet.

Jag tror jag kryper in till Tuss under plasten och slutar filosofera.

#mat #Linderödsgris #recept #mindfulness #ekologiskt