Vilken underbar känsla. Hästarna trivs lika mycket som jag. De var så lugna och harmoniska igår kväll när vi gav dem hö. Killarna hade inte ens ätit upp sin giva över natten. Ingen kom springande imorse när vi kom med nya höpåsar. Då mår de gott. De har hittat nytt bete runt hörnet, mot byn, där det tidigare var väldigt blött. Det har torkat upp och gräset är frodigt och fint.

Tiger var min trädgårdskompis och jag saknar honom så. Nu har Tuss beslutat att hon ska ta över hans roll och hjälper mig lika friskt som Tiger brukade att dra ogräs och lite annat typ blommor som kanske skulle stått kvar. Det är smällar man får ta för att ha sällskap i rabatterna.

Häggen blommar och kärsbärsträden likaså. Mina hejdlösa rosor har fått fart. Min tanke var att frisera dem så clematisen fick lite utrymme, men helt plötsligt såg de ut så här. Inne i den vällande rosmassan finns en präktig clematis. Jag får nog ut och ta ett ryck med sekatören. Mina egenhändigt sådda stockrosor blommar nog i år och det ska bli spännande att se om de ärver mammans färg, svart. Tror dock inte det. De blir granna mot stallväggen vilken färg de än får.