Direktlänk till inlägg 25 augusti 2014
Var det verkligen någon som var ute i ont uppsåt eller var det helt oskyldigt någon som letade efter ett påkört djur? När vi flyttade tjejerna till en annan hage började mina tårar rinna och det går inte att få stopp på dem. Trodde nog aldrig att jag skulle reagera så här starkt. Är en rätt tuff person, men detta känns för dj-ligt.
Aciano har sprungit i full panik genom staketet. Stolparna har farit iväg 6-8 meter och det är ett under att han inte skadade sig. Det förklarar ju också att han hamnade hos grannen 1 km längre bort och inte sprang upp mot stallet. Han har varit helt vettskrämd.
Det vi skrattade åt halv åtta i morse byttes ut mot ren skräckkänsla. Jag har ont i kroppen och mår väldigt dåligt.
Våra älskade gossar. Här står de i lugn och ro någon timma efter uppståndelsen. Mitt i allt känns det ändå skönt att de inte var tokiga hingstar som fick för sig att rymma utan idioter till männskor som ställde till det.
Vi kommer inte att sova gott inatt.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 |
31 | |||
|