December är en fin månad med alla ljus i trädgårdar och fönster. Att gräset fortfarande växer känns kanske lite märkligt men hästarna är nöjda med det.

Vi har varit flitiga med Bailarinos träning och han har mognat. Den träning vi gjorde de senaste passen, där han fick vara helt lös i ridhuset befäste allt på något sätt.

Jag har varit lite rädd att släppa lös hingstarna pga speglarna, men det visade sig vara helt ok. Vi passade honom i början och bara efter några koll på killen "i rutan" så var det helt odramatiskt. Han har verkligen ett kanonpsyke.

Han har massor av humor och den blommar ut när han får vara lös. Vi har fått många goda skratt.

Nu tänkte vi försöka bygga några hinder och prova om han vill hoppa. Vi arrangerar inte fållor utan han kommer att få välja själv.

Lång tygel måste jag också prova med honom.

Vi gick vår runda runt byn med Estela, Futura och Cassiopeia och idag lyckades vi pricka in tågets tidtabell.

Vi har gått där med hingstarna när godståget dundrade förbi, men varje gång vi är ute med tjejerna missar vi det.

Verkar vi lätt sinnesförvirrade som VILL möta tåget? Nix det är vi inte. Våra promenader är ju miljöträning. Inte bara motion.

Estela gjorde några piaffsteg. Hennes döttrar lyfte inte ett ögonbryn. Good då vet vi det :-)

Magisk solnedgång efter dagens vackra väder.

Helt underbart att vi haft solsken idag också. Maken och jag promenerade runt byn med tjejerna. Och bara njöt, alla fyra.

Vi får installerat ventilation i stallet. Det känns väl inte helt absolut nödvändigt men sådana är reglerna och då följer vi dem. Vi har haft helt friska hästar i 12 år. Aldrig varken förkylning eller hosta. Men, men det måste alltså bara bli ännu bättre nu :-)

Några foton från en eftermiddag med lite mindre fint väder. Dimman började lägga sig.

Huset var städat och fejat inför fotograferingen idag. Vi håller ju på med en ny kokbok, för er som missat det :-) När vi var klara med dagens fullproppade fotograferande såg det ut som en bomdnedslag i det tidigare så finputsade huset. Men vi hade väldigt roligt och fick fotat massor. Vi är rackarns effektiva.

Pappa och son (dvs min svärson och mitt barnbarn) inledde mjukt och försiktigt.

Sedan gick de ut lite hårdare med deg i pappans ögonfransar och barnbarnet på bordet. Lillungen tyckte det var hejdlöst roligt. T o m hans pappa fick hålla med om att det var kul att baka. Tänka sig ;-)

Denise kollar bilder.

Tiden rusar och jag med den. Hanna-kurs, ett par hästspekulantbesök, silllunch hos goda vänner och kokboksfotografering har avverkats sedan sist.

Vi fick besök av gamla bekanta från Stockholmstiden och tänk så roligt att de 12 år som gått inte förändrat oss det minsta :-) Vi kände igen varandra och det var verkligen kul att träffas. Nu finns ju som tur är fb och då kan vi ta upp kontakten igen. Jag har bestämt mig för att bara se det goda med fb. Man kan strunta i allt tjafset faktiskt. Det väljer man själv.

Hanna-kursen var som vanligt mycket intressant och jag kände mig påfylld med energi som kommer att räcka till nästa kurs i mars.

Jag gläder mig åt en ren Bailarino. Han fick sin första dusch i fredags och skinande blank är han fortfarande. Jag hade nästan glömt vilken färg han har, skitgrisen. De gick i hage utan lera i helgen och han var alltså därför ren även idag. Tack vara regnet idag valde han att inte rulla sig. Det var för blött, t o m för honom. Grann är han ;-)

Aciano kände inte igen doften. Shampoo är för mesar tyckte han.

Bailarino har länge försökt tala om för oss att han vill inte ha någon djäkla lina när Ingrid rider. Han är himla irriterad på den och på den person som håller i den. Biter i linan och är allmänt okoncentrerad.

Så då tyckte vi att det var dags att testa utan. Med allt markarbete vi förbereder våra hästar med har vi fullt förtroende för dem när vi sitter upp.

Bailarino var inget undantag. Han blev så stolt. Visade sig vara ridbar i skritt och trav. Kanske inte 100% styrbar men gott nock.

Mycket mallig häst.

Idag var det mest gnäll och elände med mig. Förkyld till tusen men det fina i kråksången är jag hinner bli frisk till helgens kurs. Det är bara onsdag idag.

Det fick bli lite mysjobb i stallet. Jag tvättade svansarna på Divina och Bailarino. Klippte Divinas till vinterlängd, dvs någon decimeter över lernivå.

Man "får" ju inte klippa hingstarna så där blev det bara tvätt och borstning. Båda syskonen älskar att bli ompysslade. Tur är det. Sådan skitgris som Baila är ;-)

Imorgon blir det lite mer allvar i skolan för då ska vi träna ridning.

Tänk att det varit såhär skönt väder. Men snart vänder det och går mot ljusare tider :-)

Jo visst, jag är fullt medveten om att våra hästar inte går på någon hög nivå. Faktiskt inte på någon nivå alls än. Men vi tycker att de är jätteduktiga.

Jag gick och funderade på hur man lyckas få en 50-75 cm hals att bli till ingenting. (Detta med tanke på mitt förra blogginlägg).

Vi tränade Bailarino och Estela. Oavsett ålder, Stellisen är ju 10 :-), så går de i en öppen unghästform. Båda två har naturlig krökning på halsen och bär sig. Det är väl gott nog? Och väldigt vackert. Båda har en bra och framåt skritt.

Det tappar man också om man knycklar ihop dem. Och visst hör man ofta att PRE inte kan skritta?

Men prova själv att dra in hakan till bröstkorgen och gå framåt med avslappnade steg.

Hur jag än tittade fick jag inte ihop ekvationen hur fasen de gjort. Hand, hand, hand och banka på eller?

Estela har hunnit lite längre än Bailarino i sin utbildning och det blev väldigt tydligt att så fort hon bär sig bak får Ingrid kvittot i handen.

Allt kommer från bakbenen! Det går aldrig att lösa problemet med att dra i munnen.

Vackra Cassiopeia.

Uh, ikväll är det Happy Valley. Då får Tuss hålla mig i handen igen. Det slutade så grymt spännande förra veckan.