Gustavsborg PRE

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Ann-Britt - 15 oktober 2014 11:34

Idag satte vi tyglar på cavemoren. Så blev det något nytt och spännande.
Uppsittning på Bailarino är helt odramatisk och han lyssnar på ryttaren när det gäller gas och broms. Mycket bra att veta ;-)
Det mest intressanta för dagen var det underliga monstret i spegeln som nästan ser ut som en häst men som har en megastor puckel på ryggen.
Baila har väl aldrig sett en häst med ryttare på nära håll kom vi på. Han tittade men lyssnade ändå på oss.
Ingrid red 5-10 minuter.

Det var inte helt lätt att fotografera eftersom han var övertygad om att jag hade något mumsigt i telefonen.

Nästa steg för Aciano blev att Ingrid gick bredvid och använde tyglarna. Man kan ju tycka att det är en petitess, men det är det inte alls.
Han tyckte att det var lite mysko först.


Det gick prima när han förstod finessen.

Vi har byggt ihop hagarna till tjejerna så de har massor av mat. Inget hösilage ikväll!

Killarna går nära så det blev lite uppvisning från bådas håll. Det lugnade snabbt ner sig och nu betar alla fridfull.

Av Ann-Britt - 14 oktober 2014 20:02

Den alldeles speciella doften av hösilage spred sig i stallet idag när t o m jag fick ge med mig och inse att det drar mot vinter. Jag har liksom hållit kvar förhoppningen om en evig sommar/höst in i det längsta, men gårdagens ösregn fick mig att inse fakta.


Killarna står inne i natt och stona har inte mycket att tugga på i den hage de går för tillfället. Vi ska öppna upp mot fet-hagen om någon dag.


De behöver lite hösilage för att vänja in magen för den underliga kost de ska leva på under vintern. De behöver knappast det för att de är magra och eländiga :-) Alltså blir det ytterst liten mängd, men jag tror ändå det gör nytta för omställningen. Vi hade lite kolikkänning på ett par hästar för några år sedan när vi ganska abrupt fick stalla upp då vädret svängde utan förvarning och det blev alltför blött ute. Det enda jag kan tänka mig som orsak var att de fick hösilage och halm utan invänjning.


I fjol började vi med hösilage i mitten av september, så det här året har varit fantastiskt fint.


 


Gårdsplanen flöt igår. Våra stackars killar gick ute. I och för sig upphörde regnet vid midnatt, men lite synd om dem var det.


Jag bäddade med fin halm i tjejernas skjul. Med hö i magen och ren halm i "sängen" överlever de alldeles säkert. Min ambition är att ha dem ute en bit in i november. Hoppas, hoppas!

Av Ann-Britt - 13 oktober 2014 08:35

Vi var barnvakter i helgen, med övernattning. Lillpågen åkte hem igår kväll. Det blir så rysligt tyst och stilla i huset.
Han rastar oss ordentligt och massor med frisk luft får vi på köpet.
Katterna har börjat vänja sig. Putte är försiktigt nyfiken. Befinner sig på behörigt avstånd, men följer gärna med och kollar vad vi gör.
Allt med hjul är av största intresse. Åka fyrhjuling är toppen.
Men nu är det ju ryttare han ska bli tänkte mormor.
Vi tränar. Aciano är helt klart intresserad av sin kommande ridkamrat. Lillpågen la sig på rygg framför Aci och funderade på förslaget.
Jag tror det blir bra det här ;-)

Av Ann-Britt - 10 oktober 2014 20:41

Det är lätt att ta till starkare medel än vad som behövs. Speciellt när man handskas med hingstar. Tror jag i alla fall...


Jag har en gammal kapson, med kedja, och den är ganska sladdrig och far omkring. Alltså inte så bra om hästen är uppspelt. Jag köpte en ny fast, typ serreta, och hästarna tyckte bättre om den. Men den är hård och känns tämligen oförlåtande.


Ibland behöver man för sin egen del känna att man har ett redskap som inger respekt. Eller? Om man sedan tänker lite logiskt är det ju så att det behövs minst tre-fyra starka män att hålla en hingst som löper amok. Fast känner man sig säker med sitt redskap utstrålar man lugn och säkerhet och det gör att man troligen inte hamnar i någon farlig situation.


Nu tycker jag att mitt/vårt förhållande till hingstarna är så bra att jag/vi inte behöver starka medel utan tvärtom är det spännande att se hur mycket förtroende vi kan ge dem.


Den fasta ridkapsonen börjar kännas lite för insnörpt runt nosen och när jag tittar på foton när jag tränar Bailarino finns det i princip inte ett enda foto där longerlinan är sträckt. Varför ska jag då ha en så skarp sak på honom?


Idag var min plan att ta cavemoren, utan tyglar för enkelhetens skull. Ingrid  skulle få rida Baila några varv och hänga med full tyngd på Aci.


Det gick prima. Baila blir lite nervös och tuggar på linan, vilket är ännu lättare när inte munnen är hopsnörpt av en hård kapson. Men han stod helt stilla när hon satt upp. Vi gick några steg, sedan satt Ingrid av. Han står stilla då också. Jag gick några varv och så gick vi tillbaka till pallen. Ingrid sitter upp igen och så går vi ett par varv i skritt. Lugnt och fint och han står still när hon sitter av. Yes!


Man måste våga ge dem ett förtroende. Varken Ingrid eller jag hade en tanke på att hingstarna skulle missbruka vårt förtroende.


Det är ju också så att vi inte sitter upp förrän vi etablerat ett sådant förtroende. Det finns ingen anledning.


Aci är också superkänslig och kommer att kunna ridas med tanken och ett andetag. Som Ingrid sa "man kommer att kunna få honom att gå framåt med tanken av att lägga till överskänkeln".

Vi kör inte det snabbaste sättet att rida in hästar, men vi är rätt stolta över det vi åstadkommer. Vi har blivit ett bra team Ingrid och jag. Tidigare hade jag ridit in Figaro och Aguila. Tillsammans har vi klarat av Bianca, Estela, Azora och nu Futura, Bailarino och Aciano. Vi är ostoppbara   


 


     

Av Ann-Britt - 8 oktober 2014 18:03

Då var det klart och lilleman är ridhäst :-) Jag körde först skritt, trav och galopp på lina och han var lika duktig idag. Sedan fick han ställa sig vid pallen och Ingrid hängde över ryggen på honom och klev sedan upp och av några gånger. Han stod där stilla och fint. Gnagade på linan gjorde han förstås för lite konstigt var det, men han såg väldigt nöjd ut när han förstod att det var bara detta lilla vi ville. "Jaha, hon ska bara sitta där. Ja men då så."


Efter det gick jag några rundor med honom så han fick processa det som hänt. Och processa gjorde han. Han funderade och var helt trött. Gick och klippte med ögonen. Jag stod stilla med honom och höll bara min hand på hans panna ett bra tag. Han njöt. Har nog aldrig sett honom så nöjd och stillsam.


        


Först en fin travbild och efter det tre galoppbilder.


 


Nöjda kompisar.


Aciano fick på sig TTeam-lindor för att hjälpa honom förstå det där med sadelgjord. Han bev väl söt i presentförpackning?


Jag kan hänga på hans rygg och tyngden bryr han sig inte om. Men när jag drog i "gjorden" blev han genast mer på sin vakt. Jag provade maglyft med händerna och det gillade han. Ett par veckor med det här arbetet kommer att göra underverk.


     


Bara den lilla hjälpen från en mjuk linda fick honom att trampa in under sig ännu bättre.


Vi är smällnöjda med våra killar  




Av Ann-Britt - 7 oktober 2014 11:22

Kände mig nästan lite hög när vi var klara. Trots att jag egentligen backade på utbildningsstegen gick vi framåt. Hm, hur gick det till?


Jo, jag fick backa för jag gjorde inte riktigt rätt. Hästarna kunde mer än jag och jag gav fel signaler. Kenneth såg i helgen att så fort jag fick för snäv vinkel mellan mig/longerlinan och Bailarino så stannade han. Det har ju känts lite frustrerande att jag inte kunnat få honom att trava hela varv, men där fick jag förklaringen. Det lilla felet jag gjorde stoppade honom. Nu fick jag jobba som en liten iller för att hela tiden ge i linan och ha handen lite framåt med öppen hand. Snacka om andfådd matte när passet var över.

Så trevligt när den unga, som jag trodde outbildade hästen, utbildar mig.


Med Aciano var det att jag vinklade mina egna axlar för mycket och lite för snabbt, vilket gjorde att Aciano vände in helt istället för att bara minska volten. Ingrid satt och tittade idag och kunde rätta mig.


Sedan gick det som en dans. Alltså att backa kan föra framåt. Bra, då fick jag lära mig det :-)


Bailarino bjöd på några steg galopp i söndags och jag kände att han gärna nog gjorde det idag också. Han travar lugnt och fint och så sneglar han in mot mig och liksom frågar. Då räckte det att jag höjde energinivån lite, lite och han gled över i galopp. Makalöst fint faktiskt. Annars brukar de första galoppsprången oftast vara lite skuttelihopp och tjohejsan, men här var det i full balans, rätt galopp och maffigt.


Han är så rysligt grann den killen.


Eftersom vi nu hade backat med vår egen utbildning så backade vi även med ridambitionen. Men Ingrid hängde "fritt i luften" och Baila stod helt still båda när hon klev upp, klev av och tills jag bad honom gå fram. Stort framsteg!


       


Jag fick god motion. Lite övertydligt med linan än så länge, men det var tricket som behövdes.


     

Av Ann-Britt - 5 oktober 2014 14:26

Jag finner att för PRE ser man ofta bilder med väldigt flashiga rörelser, men är de särskilt funktionella för hästen och dess träning? Höga frambenslyft utan att varken rygg eller bakben hänger med. I längden blir det mycket påfrestande för hästen. Spansk skritt är poppis att visa och på i princip alla bilder är det frambensviftning utan att resten av kroppen hänger med.


Det verkar som man säljer hästar med dessa bilder, men jag är ju som vanligt motvalls kärring och visar lugna och inte så spektakulära scener från vår träning :-)


Vi fortsatte med hingstarna och den lilla träning vi gjort, 3 + 2 dagar sedan i tisdags, har gjort underverk. Bailarino var mycket duktig idag. Allt börjar ramla på plats.


Aciano tycker inte alls om sadeln när den precis kommer på. Efter ett tag accepterar han den. Vi kände att vi får bryta ner svårigheterna. Vi vill inte skapa sadeltvång för det är det svåraste man kan ge sig på att arbeta bort.


Idag tog vi tömkörningsgjorden och han tycker det är läskigt även när den läggs på trots att den inte väger något, men det är antagligen själva trycket mot magen han ogillar. Inte tyngden. Vi spände ytterst löst och drog åt ett hål i taget. Jag ska lägga in TTEAM-övningar för honom i veckan som kommer. Han är även känslig vid ryktning. Det ska vara mjuka fina borstar. Han hatar att bli blöt av regn, när det rinner längs ryggen. Han är en känslig själ vår lille Aci.


Jag provade att ta bilder kontinuerligt med kameran för att få någon som blev hyfsat OK. Här tycker jag man ser en ung häst i trevlig form med benen ibland helt parallella. Tyvärr blir bilderna suddiga när de beskärs. Sorry...


       


Jämför med denna informativa bild så ser ni vad jag försöker säga. Här ser man tydligt vad som händer i exempelvis ryggen när frambenen lyfts högt om inte bakbenen hänger med i rörelsen.


 


Lite pussmys efter passet. Aci älskar att få gommen masserad. Vi har alla våra egenheter ;-)


 

Av Ann-Britt - 4 oktober 2014 15:23

Vilket underbart väder, sommarvärme. Man kan verkligen inte klaga. Jag inledde dagen med brödbak och sedan tog vi killarna på ett pass i ridhuset.

Baila var verkligen duktig idag. Inget tuggande på linan alls och jag kunde för första gången få till longering i trav där jag satte takt och ton. Där ser man att trägen vinner. Jag har ju alltid sagt att när han förstår vad som föräntas av honom är han cool som en gurka. Inget tuggande eller andra fasoner. Det börjar likna något :-)


Cassiopeia har blivit åsidosatt när vi lagt så mycket tid på alla andra. Nu tyckte vi det var dags för en promenad runt byn. Hon har faktiskt aldrig lämnat gården. Nackdelen med att ha ridhus.


En liten by en lördag är ganska livaktig. Vi passerade alla sorters gräsklippare, varav någon lät som en stenkross, folk som sågade och borrade, lastade bilar, körde moped, bilar som körde nära, nära osv. Allt som tänkas kan förutom tåget. Det lyckas vi alltid missa. Vi får ta och lära oss tidtabellen så vi kan öva på det med.


Vi kan konstatera att Cassi är bara helt stencool. Hon traskade på med öronen framåt hela tiden. Estela (hennes mamma) fick följa med och hon kände sitt ansvar. Hon var lite piggare än vanligt och hade mycket mer koll på vad som hände runt oss än vad hon brukar.

Futura var förtvivlad över att hon inte fick gå med oss. Lilla stumpan. Det får bli nästa gång. Kanske Futura och Cassiopeia. De är lika nyfikna de två. Alltid dessa två som ska undersöka allt, som kommer fram först av alla om man fixar med något i hagen.


   

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards