Gustavsborg PRE

Inlägg publicerade under kategorin Katter

Av Ann-Britt - 6 april 2009 15:36

Jag fortsätter att sprida nyttan med att ha katt...

Detta är Tiger. Helbror till Putte. Tiger är den ordentliga, lugna varianten och Putte är den busiga, alltid lika glada och alltid lika hungriga. Den som gärna äter ur munnen på folk, om de inte är snabba nog när de ger honom till exempel ostbitar.

Tiger tigger sällan och är betydligt mera sansad i sitt uppträdande.

Tiger hjälper till med utsläpp av hästar om det är fint väder. Det går till så att han springer fram och tillbaka mellan stall och hage tillsammans med oss. Han kastar sig framför våra fötter, slänger upp magen i vädret och ska bli klappad. När den ena av oss klappar honom går den andra av oss iväg en bit. Tiger reser sig då, galopperar iväg framför denna person och samma procedur upprepar sig. Det tar alltså ganska lång tid att ta ut hästarna med hans hjälp.

Ibland när han blir riktigt i gasen, leker han vildkatt. Då springer han på sned och så ger han upp vilda tjut och blir helnöjd om vi spelar förskräckta.

Ja, ni förstår väl att man inte kan leva utan katt? 

ANNONS
Av Ann-Britt - 2 april 2009 11:11


Några av er har kanske läst Kalle och Hobbe (tecknad serie) där Kalle får ludd-terapi av sin mjukis-tiger? Här är det jag som får sådan av Putte. Det sägs ju att katter sänker blodtrycket och annat nyttigt.

Han mosade mina krokus i sin iver att behandla mig, men det får det väl vara värt? 

ANNONS
Av Ann-Britt - 17 mars 2009 19:05

Eddie behöver inte åka tillbaka för mer dropp och det var allt några glädjetårar som kom när jag körde hem med en mycket pigg katt ikväll.

Han kalasade på färsk köttfärs och lite mjölk vid hemkomsten. Nu sover han i favorithörnan i sadelkammaren.

Filmtipset är "Gran Torino" med Clint Eastwood. Clintan excellerar i rollen som riktigt sur och vrång amerikan med vissa problem när det gäller asiatiska invandrare. Givetvis blir han god vän med dem till slut och det är en både rolig och obehaglig film. Väl värd att spendera någon timme på.

Nu läser jag "Om Gud" av Jonas Gardell. Jag är mycket förtjust i hans böcker. Jag hade en häftig lärare när jag studerade religionsvetenskap vid Stockholms Universitet. Han hette Gardell i efternamn och lär vara bror med Jonas. De hade ungefär samma utstrålning och han var också helt suverän.

Väderrapport, det har blåst halv storm idag, 6 grader varmt och sol. Gungflyn i hagarna har torkat upp en del under dagen. Det var nästan fast mark under fötterna när vi tog in hästarna, men ack så trött i huvudet jag blir av denna blåst. Jag sa alltid, när vi bodde i Stockholm, att aldrig mer Skåne och blåsten. Men, men nu sitter vi här...Man ska ju aldrig säga aldrig!


Av Ann-Britt - 16 mars 2009 19:50

Eddie har kommit hem och är mycket, mycket piggare redan. Han ska tillbaka för mer dropp imorgon kl 8. Så det blir "dropp-dagis" för honom två dagar till. Det känns som en otrolig lättnad att se honom så pigg igen. Nu trampar han omkring och stryker sig mot mig som vanligt och tigger mat.

Han har fått tre sorters mat att välja på, bara han äter så han blir tjock och gó. Jag fick ge honom vad jag ville bara han äter, sa veterinären.

De andra två tjockisarna har fått stanna i stallet och förstår ingenting. "Varför får inte vi vara med vid skålarna".

De hör på en mils avstånd när en kattmatsburk öppnas och sedan står de i givakt vid dörren direkt.



Av Ann-Britt - 16 mars 2009 17:08

Vår älskade Eddie har varit skruttig ett tag. Först hade han mask och sedan loppor och så magrade han av. Kladdig och eländig blev han runt sina ögon.

Jag har varit hos veterinären idag och Eddie har en kraftig infektion av något slag. Han är kvar tills ikväll och blir "uppvätskad" och sedan ska han få antibiotika. Han ska tillbaka två dagar till för dropp.

Usch, vi har varit så oroliga, men nu känns det lite bättre. Njurarna kan vara påverkade pga att han är uttorkad, så det behöver inte vara så att de värdena är kass för all framtid.

Jag var lite bekymrad och trodde att han fått diabetes och det hade varit en mindre trevlig diagnos för en stallkatt.

Hoppas han är lite piggare när han fått dropp. Ja, de små liven de betyder allt bra mycket för en...

Av Ann-Britt - 17 februari 2009 16:27

Putte och Tiger är bröder och 6 år gamla till våren. Helt ofattbart att de varit hos oss så länge. Konstigt att inte jag blivit sex år äldre under tiden??!!

De är världens kelgrisar och Putte är också världens mattjuv. Han håller sig framme på alla kurser och hoppas att vi ska glömma att sätta in ost och margarin i kylen när vi går in i ridhuset. När han är helt desperat så kan han även försöka sno mat ur munnen på folk.

Putte är det enda djuret hos oss som har ett efternamn, Putte Bolinder. Jag förstår inte varför. Kanske för att han är busigast? Det blir mer eftertryck att använda efternamn också när man "skäller" på någon.

Jag tror/hoppas att de är uppskattade av de flesta kursdeltagarna. När jag en gång slängde ut dem från kurslokalen när vi hade Feldenkrais, så frågade alla "Var är katterna?" och så fick de komma in igen. Vara med och fika och sedan ligga på magen på deltagarna under grupplektionen.



Av Ann-Britt - 16 februari 2009 18:36

Våra katter är av den uppfattningen att ju fler, i knäet på någon, desto bättre. De är mycket sällskapliga och det där att katter är ensamjagare eller ensamvargar det tror jag inte alls på.

De har en grislampa, som de ligger under på nätterna,  i stallet och det får plats tre katter där hur lätt som helst.

Av Ann-Britt - 5 februari 2009 16:05

Vi tog bort Amanda, vår drottning, och sedan blev vår lille Abbe överkörd på våren, året därpå. Huset blev fruktansvärt tomt utan en katt!
Alexandra, vår dotter, hittade Gucci på Kattjouren. Hennes husse hade blivit allergisk och Gucci sökte nytt hem.
Vi åkte ner till Malmö och hälsade på hennes mycket trevliga ägare och dagen därpå kom de upp till oss med Gucci. Hon var då 5 år. Inte lätt för en mycket bestämd och vuxen honkatt att byta hem...

Första dagarna låg hon under en säng och vågade sig inte fram och vi undrade vad vi gjort. Sedan blev Kenneth sjuk och låg parkerad i soffan några dagar. Då kröp Gucci fram ur gömstället och sakta så uppstod tycke mellan husse och katt.

Det var lite fram och tillbaka med hur mycket förtroende vi skulle få av henne. Hon följde mig överallt i huset och trädgården, men låg alltid hos Kenneth i soffan. Att klappa henne var inte nödvändigt, sa hon.

Sakta med säkert vann vi hennes hjärta och nu ligger hon alltid hos mig när jag sitter och läser eller tittar på TV. Hon är alltid med på kontoret och hon är en härlig personlighet.

Vi var vana vid våra stallkatter som är makalöst keliga och attackerar våra och kursdeltagares knä och njuter av att bli klappade. Men jag fick lära mig att respektera Gucci och hennes vilja och när jag väl fattat att hon bara var en annan typ av personlighet så har allt blivit mycket, mycket bra.

Varje kväll leker vi kurragömma och andra infantila saker tillsammans och har hysteriskt roligt. Om jag någon enstaka gång lyckas gömma mig och hon faktiskt inte vet var, så blir det helt stolligt. Hon blir helt till sig av glädje och förfäran över att matte, som annars klampar som en elefant, lyckats lura henne.

Hon älskar att bli borstad, som tur är med hennes päls. Det är husse som står för den servicen och det kan gärna utföras 3-4 gånger om dagen, om katten själv får bestämma.

Nu har hon levt med oss, eller rättare sagt vi har fått bo i hennes hus, i fyra år och vi hoppas få vara inneboende flera år till.

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Gustavsborg PRE med Blogkeen
Följ Gustavsborg PRE med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se